Har ni TCM (Turner Classic Movies)? Mellan filmerna på TCM går det intervjuer med skådespelare och de är i allmänhet skittråkiga och tillrättalagda, med det vanliga “we basically invented acting in that movie” och “we basically invented directing in that movie”. Okej, så om jag säger att en skådespelare är dryg så betyder det alltså dryg UTÖVER “we basically invented acting in that movie”. Härom natten genomled jag en intervju så dryg och skittråkig att det faktiskt är värt ett hedersomnämnande:

Laurence Fishburne

1. När han skulle räkna upp skådespelare han beundrade så nämndes givetvis inte en enda kvinna, och skådespelerskor i olika långrandigt citerade scener omnämndes som “the chick”, “the dame in that scene”. Det är väl i och för sig rimligt att ha tre-fyra favoritskådespelare och förebilder och att de då kanske har samma kön som en själv, men med en ändlös lista folk, alltså jag menar kanske tio-tjugo nämnda personer över ett tidsspann på femtio år, och inte en enda av dem är kvinna.

2. Istället för det vanliga “we pretty much invented acting in that movie” så var det han som LÄRDE Francis Ford Coppola regissera i Apocalypse Now. Laurence Fishburne var fjorton år när han castades för Apocalypse Now, ungefär lika många år som Coppola hade regisserat film. Alltså ibland är det ändå gött med lite ödmjukhet. Som till exempel när man är fjorton och får vara med i Apocalypse Now. Men Coppola var under den inspelningen “en rookie” enligt Laurence Fishburne, och han och de andra skådespelarna “lärde honom regissera”. Där ser man. Obs, jag är inte ett gigantiskt Coppola-fan, men jag tror att han är en lite viktigare person är Laurence Fishburne för filmens historia.

3. När han spelade Othello läste han inte pjäsen inför rollen utan bara sina repliker (som är mindre än 50 % av originalpjäsen) med förklaringen “Varför ska jag läsa en massa ord som jag ändå inte får säga?” Han har inte heller läst den i efterhand eller vid något annat tillfälle.

4. Regissörer som tycker att replikerna som de står i manus är viktiga, alltså textintresserade regissörer som kanske också är manusförfattare själva eller också verkligen gillar sitt manus, tycker han är “sad”. Med andra ord, om Laurence Fishburne inte får hitta på replikerna själv så är det en dålig regissör. Man skulle annars kunna säga “en annan sorts regissör än Francis Ford Coppola”, men var sån då. Sen kan man kanske tycka att någon som i stort sett enbart har spelat auktoritära, tysta män inte behöver hitta på så himla mycket repliker själv.

5. När han spelade med Pee-Wee Herman så “förstod han sig inte på” Pee-Wee. Någon som inte förstår sig på Pee-Wee Herman är fan inte charmig nånstans. Men han trodde dock att Paul Reubens/Pee-Wee Herman “kunde lära sig något av honom”. Laurence Fishburne spelar i 5 avsnitt, och Paul Reubens hade gjort The Pee-Wee Herman Show sedan 1981. Den gick i tio år och det gjordes också en Pee-Wee-film, Pee-Wee’s big adventure. Tur att Laurence Fishburne var där och kunde lära dem något!

6. Det värsta jag vet är människor som säger sig vara roliga eller “ha humor”. “Jag har humor”. Det kryper i mig! Givetvis är Laurence Fishburne en “Jag har humor”-person. “Folk tror att för att jag alltid spelar hotfulla och allvarliga roller så har jag ingen humor. Jag har humor, I’m a funny guy. Titta bara på mina skor!” *håller upp en skitful men inte på något sätt rolig sko* Då säger programledaren, på skämt, “That’s not funny, that’s sad!” och båda skrattar. Jag behöver mer bevis på Laurence Fishburnes humor än fula skor men jag är rädd att det där var allt vi fick.

7. Laurence Fishburne tycker om att göra imitationer av klassiska mansscener av klassiska manliga skådespelare där de säger manliga saker och rynkar pannan, och han gillar också att kalla samtliga dessa scener för “genialiska”. Detta får mig att vilja krypa genom leran i djungeln själv, men av ren irritation. Plus att det är fucking barnsligt att låtsas vara en cool kille med pistol under en intervju. Väx upp, Laurence.

Okej, jag tror jag har illustrerat varför Laurence Fishburne är en av Amerikas drygaste skådespelare, och det går bra att spara denna mall för framtida bruk.

Om jag hade twittrat så hade jag idag twittrat om att det blåser för mycket för att gå till banken och få en ny bankdosa. Frågan är om det även blåser för mycket för att gå och köpa en ny klänning och en flaska vin. Prognosen är osäker.

112/365. somnambule

Green, green, I want you green

Green the wind and green the boughs,

the ship upon the ocean seen.

The horses on the hills that browse.

With the shadows round her waist

upon the balcony she dreams.

Green her flesh and green her tresses

in her eyes chill silver gleams.

Green, green, I want you green

While the gypsy moon beam plays,

things at her are gazing keenly

but she cannot meet their gaze.

*

Green, green, I want you green.

See the great stars of the frost

come rustling with the fish of shadow

to find the way the dawn has lost.

The figtree chafes the passing wind

with the sandpaper of its leaves,

and hissing like a thievish cat,

with bristled fur, the mountain heaves.

But who will come? And by what path?

On her veranda lingers she,

green her flesh and green her hair,

dreaming of the bitter sea.

                                        Somnambulistic Ballad – Federico García Lorca

Självspelande pianot på Malmöhus

Hittade den här kvalitätsvideon i en mapp från -08 då jag tydligen var på museet med mamma, Björn & Mimmi. Mamma säger “oj oj oj” på slutet på ett sätt som jag tror ska vara sarkastiskt.