Massmordet på vänstern

Arbetarrörelsen och vänstern i Norden har utsatts för den värsta och mest mördande attacken någonsin. Aldrig tidigare – inte ens i krigstid – har så många socialister i Norden fallit offer i en enskild attack. Slaget är riktat mot oss alla. Vidden av högerterrorn mot arbetarrörelsen måste göras klar, antisocialismen rannsakas in på skinnet, dess kultur och mentalitet rökas ut, dess fanatiker konfronteras, dess nätverk rivas upp, dess våldsverkare gripas.

Massmordet på vänstern

Annonser

hemma hos Oskar

Hos Oskar på midsommarafton.

Oskar och jag läste konstvetenskap ihop för 300 år sedan men det minns han inte för det var 96 elever i gruppen. Men jag minns honom, för han började jobba på Pictura. Han fortsatte läsa konst och det gjorde inte jag. Efter 300 år började vi hänga och det var trevligt. Han är egentligen Emmanuels kompis, men det är okej. Jag får vara med.

Idag flyttar Emmanuel. Jag hatar att flytta. Alltså bärandet, det är det jag hatar. Inflyttandet är väl trevligt. Känns stabilt att en av oss som ska bära var på rave igår. Min mobil hade hellre velat skriva paté eller påve, btw.

160/365. Samvetet – Axel Ebbe

Jag älskar den här skulpturen! Hon ser ut som en blandning av en sfinx och en sån där demonisk mara som brukar sitta på bröstkorgen i fin de siècle-fantasier om opium och ångest. Typ Fuseli, fast det var väl iofs slutet av århundradet innan 1800-talet, och jag tror inte man kallar det för fin de siècle, fastän det förstås var slutet på seklet då också. Eh ja. Fast den här är kanske snarare från 1920-talet.

*

Guilt – Axel Ebbe (1868-1941), the female figure was sculptured after his wife … Which one I’m not sure, since he had 3. Not simultaneously, however.  

158/365. Avskedsfest för okänd flicka

Den okända sitter längst till höger i bild, passande nog omöjlig att identifiera. Fast hon heter Rebecka, kan jag avslöja. Jag föredrar avskedsfester för personer jag inte känner, för då slipper jag sakna dem, och det enda man möjligen kan gräma sig över när kvällen är slut är att de verkade så trevliga att det är synd att man inte kände dem medan de bodde här. Var de otrevliga eller tråkiga så kan man ju glädja sig åt att man hädanefter slipper dem! I Rebeckas fall naturligtvis det förra alternativet. (För övrigt vet jag inte vad grejen är med att samtliga på den här bilden ser ut att vara 17 år gamla, och typ brådmogna.)

157/365. tornseglare

Swifts are the most aerial of birds.

The scientific name comes from the Ancient Greek ἄπους, apous, meaning “without feet”. These birds have very short legs which they use only for clinging to vertical surfaces (hence the German name Mauersegler, literally meaning “wall-glider”).

They never settle voluntarily on the ground.